MATILDA - FINTESS AND HEALTH

Inte mer

Förut har jag alltid, alltid, varit orolig över vad folk tänker om mig och vad nya folk ska tycka om mig. Det har gjort att jag känt mig väldigt obekväm inför att träffa nya folk. Har varit tyst låten, försökt läsa av människor först innan jag säger något. 

Nu, tycker jag att det är sjukt töntigt. Egentligen. Jag menar vad fan, vem bryr sig om man råkar säga något fel lite då och då, vem bryr sig om man råkar spilla ibland, vem bryr sig om man råkar säga fel namn. Det är inte hela världen, vilket jag förut trott. ag är så mycket gladare på många sätt, nu när jag insett att man inte behöver eller framför allt KAN tillfredställa alla människor man ser och pratar med. Jag är beroende av folk som jag är trygg med, för jag är rädd för att den tryggheten ska ta slut och att jag inte alls känner så imorgon. Men jag har också insett att folk som står mig nära, dom jag älskar och dom som jag bryr mig om och som bryr sig om mig, dom finns kvar där. Dom går inte. Och det har varit otroligt svårt för mig att inse och förstå det.

Idag bryr jag mig inte alls om vad folk tycker och tänker om mig. Folk får ha sin lilla uppfattning om mig, men den visar sig alltid vara fel när personerna har lärt känna mig. Jag är inte som jag ser ut, brukar jag säga många gånger. Eftersom det första man gör med en människa är att man bedömer dens utseende, sen genom det, så bedömer man dennes beteende. Och det är så fel, ändå gör vi det, jag med. Men jag har blivit bättre på att inte göra det, efter som jag vet hur det känn

28 mars 2014 18:00 | Texter |

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas